Flätade korgar

De flätade korgarna kan jämföras med olika vävtekniker. På engelska heter det faktiskt weaving baskets. Det som är viktigt för en flätad korg är att stommen eller det som på ett textilt språk kan kallas för varpen är hårdare än det material som används för att fläta med. Det gäller alla flätade korgtyper utom spån- och näverkorgar.

Det finns olika sätt att fläta och bygga upp en stomme för olika korgtyper. Ofta styr materialet hur korgen ska flätas för att få bästa funktion. Till flätade korgar kan en mängd olika material användas. Det kan vara vidjor främst av pil, rötter, olika slags träspån och näver.

Några exempel

Enekorg

En vanlig korg av ene är den stora runda korgen med två små handtag på sidorna, s.k tvågrepakorgen. Den var vanlig dels i norra Skåne och gränsområdena där runt om och i södra delarna av Västergötland. Det finns olika lokala modeller – de som har en separat flätat botten, där sidornas käppar sticks in och flätas uppåt efteråt (vanlig i nordvästra Skåne och i Västergötland) de korgar där käpparna i bottnen fortsätter upp och bildar väggar (användes i Östra Skåne samt i Blekinge) eller den variant där botten byggs upp av två korslagda grövre spån (dessa korgar har hittats i Västergötland och i Bohuslän).

Diagonalflätade spånkorgar

I diagonalflätade korgar av furuspån ligger spånen i 45 graders vinkel mot korgens kanter. Den har en fyrkantig botten men sidorna är rundade. Den har ofta en grepe av spån. På 1800talet tillverkades de i stor skala i Våmhus i Dalarana och i Örkened i Skåne. I Dalarna är korgkanten spikad med nubb och i Skåne är kanten klamrad.

Rakflätade spånkorgar

Rakflätade korgar av furuspån tros vara de äldsta av furukorgarna. Spånen löper där parallellt med korgens kanter. Man börjar med botten och viker därefter upp kanterna. Denna typ har kommit till Sverige österifrån, via Finland. Korgarna har ofta en grepe av en vriden vidja.

Saxflätade spånkorgar

I saxflätade korgar löper varje spån över två följande. Vanligtvis är används hyvlade eller klvyda spån av furu. I början av 1900 blomstrade denna korgtyp i Nordöstra Skåne. Man använde då även aspspån, som var billigare än furu.

Kolfat av stavargran

I framförallt Västerbotten har korgar tillverkade av sk stavargran varit vanliga. Stavargran är en gran som växt i skuggan av andra granar och på så sätt blivit undertryckt. Den blir seg och böjbar.

Granrotskorg

Revbenskorgar av rötter och grenar av gran har varit vanlig från Småland och Västergötland upp till mellersta Norrland. Själva modellen är vids spridd speciellt på norra halvklotet men tillverkad i olika material. I Sverige har modellen även gjorts av pil, hassel, sälg och ene.

Skäppekorg av hassel

I framför allt Småland, Blekinge och Östergötaland har man gjort en rakflätat korg med handtag på en sidan. De rymde ofta en skäppa och kallades ofta för skäppekorg eller kanske halvskäppa om den var lite mindre. Volymen skäppa är var inget officiellt mått utan kunde variera lokalt. Den kunde bäras i handen men också fästas i ett rep eller på ett bärträ och bäras över axeln. Grepen flätas in en av sidorna och bildar en plan ”ryggsida” medans de andra sidorna är mer rundade. Formen smalnar ofta av uppåt. Ibland flätas en fot in på framsidan. Korgarna är ofta gjorde av en eller hassel. De kan också vara gjorda av rötter. Grepen är böjd av en grangren eller av en hasselkäpp som flätas in en av sidorna.

Blekingekorg eller Arseballakorg

Rakflätade skäppekorgar kan också ha ett inflätat handtag mitt på korgen. De har då ofta en mer avlång form och annvändes för att bära allt från bär till smådjur. De kunde ha en symestrisk slät form eller bågna ut mer på båda sidor om grepen. Lokalt kallades dessa bågnande korgar för arseballakorgar i Blekinge. Korgarna är ofta gjorde av hassel. De kan också vara gjorda av sälg, en eller av rötter. Grepen är böjd av en grangren eller av en hasselkäpp som flätas in en av sidorna.

Skruck

Med skruck menas vanligtvis en rakflätat, ganska stor korgstyp med fyrkantig botten men med rundflätade sk. bukiga sidor. Den flätas från en kantring och nedåt, botten görs sist. Denna korg är vanlig i södra Norrland där den bars på ryggen eller som klövjekorgar på hästar. De fästes då med rep eller vridna vidjor. De användes för att ta hem löv och gräs åt gårdens djur. Den tillverkas av kluvna spån av sälg eller brakved. Även på andra håll i landet har korgar av annan typ benämts skruck eller skrock och de kan vara gjorde i helt andra material och tekniker.

Stillskäppa

Stillskäppan är rakflätad, ofta stor och hög och bärs som ryggsäck med bärremmar av vridna björkvidor. Korgen flätas från botten och upp där varpspröten böjs och fäst runt en lös kantring. Den har antvänts till att bära gräs och hö i. Namnet kommer från att man stillade djuren när man kom med mat åt dem. Korgen gjordes av ytved av gran men även sälg förekom. Tvinnade björkvidjor användes som bäranordning, fättlar. Vid klyvningen av spån satt man på ett klyvsäte försedd med en krok, där man satte granstören under och böjde. Spröten täljdes jämna, men barken rördes inte. Så började man flätningen, först flätades korgens botten. När korgen var färdigflätad satte man upptill på en ring av gran runt dess kant. Korgen förseddes så med fättlar.

Pilflätade korgar

Pilkorgar har varit en av våra flitigast använda korgar. De flätas i många olika varianter och tekniker. Importerade korgar av pil har använts över hela landet men tekniken med att fläta korgar av pil är har varit vanligast i Skåne och angränsande områden. De finns med och utan grepe, runda, ovala och fyrkantiga, med och utan lock. Korgar flätade av pil med bark kvar används utomhus, till ved, frukt och grönsaker. Av avbarkad pil flätas korgar som används till förvaring av livsmedel eller textilier. I Europa går traditionen med pilkorgsflätning långt tillbaka men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som hantverkare i Skåne började fläta korgar av pil. I norra Skåne och angränsande delar av Halland bygdes det upp en stor korgindustri som tillverkade allt från mangelkorgar, papperkorgar, cykelkorgar och hundkorgar.

Hedaredskorg

Hedaredskorgen är en korg med träbotten och fläta sidor av tunna handkluvna furuspån. Traditionellt tillverkades den här typen i Hedared i Västergötland och såldes till runt stora delar i Sverige med hjälp av kringresande knallar. I Hedared gjordes även en bunden korgtyp som ofta användes som ostform. Även den kallas ibland för Hedaredskorg.